I alla tider har vi förstått vikten av en förbindelse mellan Medelhavet och Röda Havet för frakt och handel. När Suezkanalen byggdes revolutionerades handeln i världen och nya möjligheter öppnades. Suezkanalen är en av de viktigaste förbindelselänkarna i handelns historia.

Suezkanalen förbinder Medelhavet med Röda Havet. Här kan fartyg enkelt ta en genväg från Europa rakt ner förbi Afrika och till Asien istället för att segla runt hela kontinenten. Ska man prata om frakt och dess historia är Suezkanalen en betydande del av den.

Faraonernas kanal för frakt och handel

Troligen byggdes den första kanalen mellan Medelhavet och Röda Havet av farao Senusret II redan 1800 år f. Kr, men man slutade att använda kanalen och den slammade igen. Det tog ända till 1200 år f. Kr, under faraonen Seti I innan kanalen var i bruk igen, då gick den från Nilen och vidare mot Röda Havet för att egyptiska flottor skulle kunna segla emellan. Farao Setis efterträdare och son, Ramses II använde också kanalen för frakt och handel, men därefter slammade kanalen åter igen.

Persiske kungen fullbordar kanalen

Runt 600 år f. Kr gjorde farao Necho II slag i saken och började återupprätta kanalen från Nilen till Röda Havet. Tusentals människor omkom under arbetet och byggnationen upphörde. Hundra år senare fullbordades kanalen av den persiske kungen Dareios I. Han dokumenterade hela konstruktionen av kanalen med steninskriptioner som fortfarande finns kvar.

Kanalen vid denna tiden var 60 km lång och 30 meter bred och denna gång förbättrades kanalen löpande av ptoleméerna och även av romarna. Det var lätt att kanalen slammade igen och ett ständigt underhåll behöves. Kanalen hette från början ”Trajanus flod”.

Kalifen stänger kanalen

Kanalen renoverades 600 år e. Kr, av kalifen Umar ibn al-Khattab. Vid den tiden hade araberna erövrat Egypten och den mark där kanalen löpte. Hundra år senare stängde kalifen Al-Mansur kanalen, han ansåg inte att den skulle behövas. Det skulle dröja ytterligare tusen år innan det fanns en ny sjöväg från Medelhavet till Röda Havet.

Suezkanalen byggs

The Suez Canal Company byggde Suezkanalen år 1859 – 1869 när riket styrdes av ottomanerna. Det var en fransk diplomat som bilade företaget för att driva projektet och kanalens tekniska planering utfördes av en österikisk ingenjör. Den officiella invigningen av kanalen hölls 1869, men redan 1867 seglade det första skeppet genom Suezkanalen.

Kanalen byggdes inte helt utan komplikationer. Över 120 000 människor dog under arbetet, de flest av kolera. Totalt arbetade en och en halv miljon människor med projektet. Bolaget drev Suezkanalen under många år ända fram till modern tid år 1968 då styret överlämnades till Egypten.

En accelerator i världshandeln

Suezkanalen var en accelerator i världshandeln och fraktbåtarna trafikerade den oavbrutet. Detta påskyndade också koloniseringen av östra Afrika. Storbrittanien köpte aktier i kanalbolaget och när egyptierna behövde pengar köpte de också upp deras del i bolaget samt skickade trupper till området som stannade där till 1952, några år innan Suezkanalen övergick till Egypten.

Kanalen är en viktig länk för världens sjöfrakt. Den går från Port Said i Medelhavet till Port Twefik vid röda Havet och är 171 kilometer lång.